VILLA KAPTENSUDDEN

Ett framtida besöksmål

Uppförd: 1893

Byggherre: Johan Fredrik och Anna Cornell 

Ibland tycks tiden ha stelnat, som vid Kaptensudden just där Alnösundet möter Sundsvallsfjärden. En sommarmorgon är luften stilla och havet sköljer sakta över klipporna. Vid den forna ångbåtsbryggan gnistrar en frusen diamant i den tidiga solen, det vita kallbadhuset i frodig snickarglädje.

Strax ovanför ligger sommarvillan från 1893 med torn, vindflöjel, verandor och dekorativa snickerier. Yrkesskickliga hantverkare har lagt ner otaliga timmar på att förvandla det sågade virket till en njutning för ögat. En rik träarkitektur som var en stolthet att visa upp i Medelpad, medelpunkt för världens sågverksindustri.

Kaptensudden var släkten Cornells sommarhem. Få Medelpadssläkter har haft en så central roll inom olika områden: industri, politik, konst och vetenskap. Mest känd är konsthistorikern professor Henrik Cornell (1890-1981), som tillbringade mer än 80 somrar i Petersvik. Många Sundsvallsbor minns den gamle gentlemannen, som skötte om parkens rosor med största omsorg.

Fadern Johan Fredrik Cornell (1837-1912) växte upp i Matfors och blev kapten, senare major, i Väg- och vattenbyggnadskåren. Han konstruerade flottleder, kanaler och broar över hela Norrland, en avgörande infrastruktur för den framväxande trävaruindustrin. I Sundsvall ritade J. F. Cornell till exempel den svängbara Tivolibron.

Omfattande insatser för Sundsvall

Stora insatser gjorde J. F. Cornell vid återuppbyggnaden av Sundsvall efter stadsbranden, bland annat som ordförande i stadsfullmäktige 1898–1911. Han lade grunden till Sundsvalls sjukhus (nuvarande kommunhuset) genom att ta upp egna obligationslån. Trots sin borgerliga hemvist stödde han den framväxande arbetarrörelsen och tog ställning för fackföreningars rätt att bildas.

I maj varje år gick flyttlasset från Blombergska huset, Storgatan 16, till Kaptensudden. Även sommarvillan hade redan 1893 många av den tidens mest moderna bekvämligheter som vatten, avlopp, gas, elektricitet, badrum och stora förvaringsutrymmen. Det är troligt att villan var avsedd att kunna bli året-runt-bostad.

"De tusen båtarnas sjö"

Då var Alnösundet ”de tusen båtarnas sjö”. Från sitt sovrum kunde den lille gossen på morgonen höra stimmet från fabrikerna, sågverkens ångvisslor och signalerna från passerande fartyg. Ångbåten Turisten gav ifrån sig en lång ton, följd av två kortare. ”Om den sista tonen fick en nyanserad utsvällning, kunde man förstå att kaptenen befann sig på ett bistert humör”, skriver Henrik Cornell.

Sitt fängslande liv har han skildrat i de båda memoarböckerna År och människor och Konsten, vännerna, verkligheten med minnen av familjens vänner som Frida Stéenhoff, Nathan Söderblom och Frans Kempe. Han berättar om Tysklandsresor under brinnande världskrig för att rädda vetenskaplig litteratur och om konstexpeditioner till Italien.

Men framför allt handlar memoarerna om uppväxten i Stenstaden och barndomens somrar på Kaptensudden. Cornell väcker en förlorad värld till liv. Och ännu är den inte helt förlorad. Vid Kaptensuddens stränder kan man göra en tidsresa tack vare Cornell.

Särskilt kulturhistoriskt värdefullt blir Kaptensudden genom Henrik Cornells omfattande dokumentation, dels via sina två memoarböcker, dels via ett mycket omfattande släktarkiv som innehåller brevkorrespondens, fotografier och andra handlingar som beskriver familjens liv i generationer.

Kända släktmedlemmar

Släkten Cornell har många namnkunniga medlemmar, som Henrik Cornells första hustru Ingegerd Henschen, textilhistoriker (och farmor till hjärnforskaren Martin Ingvar) och hans andra hustru, konstvetaren Anna-Stina Julin. Bland ättlingar till Henrik Cornell kan nämnas arkitekturprofessor Elias Cornell, ambassadören Erik Cornell och freds- och konfliktforskaren Svante Cornell

En välbevarad villa

På ålderns höst blev arbetet att sköta om Kaptensudden betungande för professor Henrik Cornell och hans fru. Paret sålde därför villan 1976. År 1980 förvärvade Jens Hultén och Britt-Marie Bengtsson villan. De inledde ett successivt restaureringsarbete och har med största omsorg vårdat villan.

Interiört har inga viktiga förändringar skett. Rumsindelningen är intakt. Exteriören är välbevarad. Fasaderna är klädda med liggande faspontpanel och försedd med dekorativa snickerier. Fönsterbågarna byttes ut 1977, men sitter i ursprungliga öppningar. Spiror och takkrönsräcke finns bevarade i ett uthus för att kunna sättas upp igen.

Enastående träarkitektur

Husets kulturhistoriska värde är ”höjt över alla tvivel. Som exempel på tidens träarkitektur med påkostade, dekorativa detaljer, verandor, torn, vindflöjel, invändiga takmålningar och kakelugnar är det enastående i Sundsvall” (Inger Anderssons rapport, Sundsvalls museum, 1989).

På den stora tomten finns bland annat "Kullstugan" bevarad, där dalkullorna som skötte parken bodde. Ångsbåtsbryggan och kallbadhuset har restaurerats av ägarna Jens Hultén och Britt-Marie Bengtsson.

Ojämn kamp för bevarande

Av de 35 åren på Kaptensudden tvingades Jens Hultén och Britt-Marie Bengtsson kämpa i 25 år för att rädda platsen från förstörelse. Redan 1989 kom de första planerna på en utbyggnad av SCA:s pappersbruk Ortviken, vilket skulle ha omöjliggjort att bo kvar. Planerna rann ut i sanden, men återkom med förnyad kraft 2007–2008. Den så kallade Logistikparken gör det omöjligt att bo kvar och efter flera års juridiska strider tvångsinlöste Sundsvalls kommunen Villa Kaptensudden 1 oktober 2015.

Kulturskydd – men i industriområde

Villa Kaptensudden med badhus ska enligt gällande detaljplan q-märkas och räddas för eftervärlden. Om omgivningen förvandlas till industriområde uppstår dock stora svårigheter att utveckla Kaptensudden som utflyktsmål och turistsevärdhet. Inte bara Kaptensudden drabbas – även Tjuvholmen och västra Alnön med Karlsvik kommer att få sämre förutsättningar för en ökad besöksnäring och turism.

Skönhetsvärdena vid inloppet till Sundsvall kommer att reduceras dramatiskt om en logistikpark anläggs i Petersvik. Betong och asfalt brukar inte vara en vacker syn. Här talar vi dessutom om bortsprängning av berg, utfyllnad av en naturlig havsvik och uppbyggnad av enorma lagerbyggnader.

Utveckling till besöksmål

För att främja Sundsvalls attraktionskraft bör Villa Kaptensudden istället bli navet i en ny grön stadsdel för alla. Kaptensudden kan bli ett besöksmål som museum med sommarrestaurang bland parkens grönskande lindar. Vid kallbadhuset skulle många bröllop firas med den magnifika vyn över Alnösundet. Och Henrik Cornell skulle le i sin himmel.